Sedan såldes byggnaden till Stockholms stad, men Kungliga Vetenskapsakademien köpte observatoriet i Stockholm för ett lågt pris på 1,6 miljoner kronor och tog sedan över museets arbete. Detta 18th century observatory fungerar nu som ett museum. Forskningsinstitutet överfördes från Akademin till Universitetet i och har sedan dess varit beläget i centrum av Albanova University.
Byggnaden byggdes av Kungliga Vetenskapsakademien mellan och arkitekten var Karl Horleman, som bodde på Dotninggatan i Horman House. Observatoriemuseet stängdes i januari av det gamla Stockholmsobservatoriet, som blev det första observatoriet för Kungliga Vetenskapsakademien. Tillbyggnaden och det nya kupolformade tornet uppfördes av arkitekten Johan Erik S Eqterderlund, och i år byggdes en flygel.
Den cirkulära formen på byggnadens rum visas i fasadens utbuktning. Den unge Hjalmar Branting, senare Sveriges första statsminister, anställdes som matematikassistent vid Stockholms Observatorium - och-asteroiden var namnet efter smeknamnet på observatoriets plats, Saltsj Xxxker var populär nu på 20-talet. För riktigt gamla observatorier var det vanligt på en ny plats i Europa; lyckligtvis revs inte det gamla observatoriet, vilket hände i många fall.
Senare ledare för observatoriet inkluderar Hugo Gilgeon och Bertil Lindblad. Under många år började han med meteorologiska och astronomiska observationer vid observatoriet. Den drivande kraften var akademiens Sekreterare, Per Wilhelm Vargentin, som ibland kallas för den svenska befolkningsstatistikens Fader. Observatoriemuseet, som var inrymt i byggnaden, hade bland annat en global temperaturcykel som visade medeltemperaturen under årets varmaste juli och den kallaste februari sedan idag.
Historia [redigera redigera Wikitext] ett gammalt observatorium som användes innan kupolen byggdes. Fler instrument från Saltsj Xxbaden-webbplatsen [redigera] gamla astronomiska objekt vid observatoriet. Observationerna ägde rum här tills verksamheten flyttades till det nybyggda observatoriet i Saltsjöbaden. Den har länge använts av universitetets naturgeografiska institut.
Den fyra tum långa CM-reflektorn var ett av de största teleskopen i världen vid det nya observatoriet i Saltsj Xxbaden. Byggnaden får sin karaktär genom den höga centrala byggnaden. Ett av problemen var ökningen av antalet i städer, och astronomi blev alltmer fokuserad på rymddata i slutet av 20-talet.