Den genomsnittliga checken var fortfarande utbredd i mitten av seklet i sydöstra Sverige.Den tragiska utvecklingen av mellangrillen beror på att Hagmarks område med grova lövträd har minskat. Statligt stöd för restaurering och underhåll av våtmarker är avgörande. Tillfälliga tornnästningar förekommer ibland, och framgångsrika utsläpp fortsätter att föra tillbaka den vita storken som en vild avelsfågel i Sverige.
Den som föredrar att mata fåglar på vintern får många möjligheter att studera dem. WWF-stöd och lokala icke-kärnkraftiga Birdlife-styrkor har varit mycket viktiga i arbetet för att få tillbaka Bird Lakes. Det fanns gamla träd i dessa skogar som ruttnade inifrån, men fortfarande med en grön krona. Liksom många andra djurarter har varje fågelart sin egen organiska nisch, det vill säga en unik uppsättning anpassningar till den begränsade miljön där de lever - till vegetation, livsmedelsprodukter och konkurrenter.
Arter räddningsprojekt pågår, och utsläpp av fåglar har fått flera ljusblixtar under det senaste året. Vissa arter är vanliga, medan andra är mer ovanliga och vissa är rent tillfälliga. Under de senaste åren är bevarandets seger att flera klassiska fågelområden har återskapats. Av de ovanliga eller tillfälliga arterna den vintern, varav de flesta vanligtvis är flyttfåglar.
Många fågelarter finns till exempel bara nära strömmar. Försvinnandet av våtmarker är ett annat problem. Endast en blygsam kvarleva finns kvar i Centraleuropa. Detsamma gäller till exempel mindre korsbullar, nappar och stora hackspettar, som är mer eller mindre specialister på att mata på landsbygdens frön, Sidensvansar och tallbitar, som vanligtvis äter bär från roddflanken Mutterskrik, som gärna accepterar ekollon.
Vid sekelskiftet fanns det mer än tusen par. Havsörnen var utbredd i hela Sverige under talet, längs kusten och insjöarna. Trakasserier från invånare och jakt i vinterområdet bidrog också till en minskning av pilgrimsfärden. I södra Sverige är skogen på väg att försvinna helt.
Den tillhör för närvarande en akut utrotningshotad fågelart, och endast ett fåtal par finns kvar i Vermland och i skogarna i Fernebofjärden och de senaste åren även i Västerbottning med orientaliska fåglar, som nu bryts ner. I strävan efter ny åkermark har övergången av våtmarker gett de mest bördiga åkrarna. Miljögifter, upplopp på bosättningsorten, olaglig jakt och loggning är alltid de största hoten mot rovfåglar.
Antalet arter på vintern över hela landet observeras i Januari mer än olika arter. Från upp till fyra till fyra år i Sverige. De senaste åren har omvandlingen av det svenska landskapet gått snabbare än någonsin. Även black beach pipers försvinner förmodligen nu som en häckfågel från lokaler i södra Scone. Under de senaste hundra åren har distributionsområdet i den vita hackspetten också minskat dramatiskt.
Dessutom har de större vattendragen i landet utökats. Fjällugglan är nu mycket sällan arg i de norra delarna av Sverige och har inte varit årligen på länge. Tharps och grunt vatten med låg vegetation har försvunnit eller försämrats till följd av kanaler. De flesta fågelarter är inte så specialiserade att de bara måste förlita sig på en typ av växt eller djur för sin överlevnad, men särskilda villkor krävs för överlevnad.
Sådant vatten blir mer ovanligt. Detta innebär att produktionen av unga fåglar varierar dramatiskt mellan olika år, liksom antalet personer som tar med en höstbil. För närvarande, i landet av fåglar kvar bara om par, eutrofiering av våtmarker är också ett allvarligt problem för många fågelarter. Detta är en av anledningarna till att svarta skönheter hotas. Fåglar som är beroende av grova lövträd och insekter i ett dött lövträd hade en mycket större spridning under talet än de gör nu.
Med hjälp av eld, såg och yxa förvandlades det mesta till jordbruksmark och stadsområden. För en hackspett är ett sådant träd värdefullt, med mjukt och lätt hackat trä för häckning och ett rikt rum för lagring av skalbaglarver och andra insekter under barken, liksom grenar i döda ekrar. Vattnet som rinner i den konstruerade kanalen kan innehålla bekämpningsmedel, petroleumprodukter, industriavfall och syntetiska tvättmedel.
Den gamla lövskogen minskar stora områden på norra halvklotet som en gång var täckta med löv-och barrskogar, med rik och varierad flora. Resultatet av propositionen i januari visar att talg bull reglerar som den vanligaste arten vid fågelbordet. Anledningen till minskningen är framför allt de höga DDT-nivåerna, vilket leder till äggskalets sluttningar, så att äggen inte behålls för grälkroppen.
Detta gör dem känsliga för inflytande. Hundratals fler fågelarter observeras sedan under vintern innan flyttfåglar börjar anlända. Slingor av mindre vattendrag rätas ut, ögonbryn på vattnet rensas och träd i närheten faller. Sedan kommer det blå och pilen. Nu, tack vare de minskade giftnivåerna i Falkenbrytningen och det långsiktiga räddningsarbetet, är hela paret i Sverige.
Förgiftade bytesfåglar en av de mest dramatiska förändringarna i livet för en svensk fågel efter vårdperioden är minskningen av pilgrimsfärden från några hundra par till bara några få. De behöver riklig vegetation vid vattnet för att få skyddade bostäder och rekreationsområden, och de måste ha god tillgång till små djur och matväxter i vattnet. Boken, eken och flera andra lövträd minskade kraftigt.
I tusentals år utnyttjade människan en gång skogar. Exempel på detta omlokaliseringsalternativ är några specialiserade gnagarekonsumenter som Mountain Freck, fj Xxlbb, Pearl owl och hawk owl. Även de normalt övervintrande arterna har människor som flyttar från Sverige. Tack vare betesskogar, bränning och en trähörna reparerades skogar i södra och mellersta Sverige under och efter föreställningen.
Under de senaste åren har den genomsnittliga checken setts på Gotland, men så vitt du vet har det inte förekommit någon avel, väldigt få fåglar. Därefter ökade stammen långsamt till tal, varefter den minskade kraftigt igen som ett resultat av försämrade häckningsresultat. En annan typ av invasion representeras av fågelarter, för vilka näringsförsörjningen under häckningssäsongen varierar mycket mellan olika år.
Till och med fågeln häckar troligen inte längre årligen i Sverige, utan häckar ibland, som i Västmanland, Olend och sk Xnxne under tal.